Skärpta straff vid grova brott mot välfärdssystemen

Regeringen har överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag om att skärpa lagstiftningen kring brott mot välfärdssystemen. Ändringarna syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet och förhindra felaktiga utbetalningar. Bland annat föreslås samma maxstraff för grovt bidragsbrott som för grovt skattebrott och grovt bedrägeri.

I lagrådsremissen föreslår regeringen att bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska omfatta fler välfärdsförmåner som t.ex. tandvårdsstöd och arbetsmarknadspolitiska stöd. Det är stöd som betalas ut till företag och kan uppgå till betydande belopp.
Regeringen föreslår också att maximistraffet för grovt bidragsbrott ska skärpas från fyra till sex år och att preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidragsbrott ska förlängas från två till fem år. Ytterligare ett förslag är att kommuner ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
- Välfärdsbrottsutredningen har pekat på att bidragsbrott är vanligt inom den grova organiserade brottsligheten. Inte en enda krona vi satt av för välfärden ska finansiera organiserad brottslighet. Nu föreslår vi samma maxstraff för grovt bidragsbrott som för grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det är exempelvis vid organiserad brottslighet det kan komma ifråga, säger finansminister Magdalena Andersson i ett pressmeddelande.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.