Många nya insikter och praktiska verktyg på Säkerhetsgalan

Över 200 deltagare kom till Säkerhetsgalan 2023, när bland annat Årets Säkerhetsprofil skulle delas ut för 15e gången, tisdagen den 3 oktober i ett regnigt Stockholm.
 

Berns var arenan när säkerhetschefer och säkerhetsbranschen i stort sågs på den årliga konferensen Säkerhetsgalan. Moderator var Eva Hamilton och den första gäst hon bjöd upp på scenen var MUSTs nya chef, Thomas Nilsson.

Han skildrade det säkerhetspolitiska läget och hur MUST uppfattar den rådande hotbilden mot Sverige. Han pekade också på näringslivets centrala roll i arbetet med att försvara Sverige.

– Vi lever i en osäker tid, och det har accelererat de senaste åren och präglar även den effekt vi ser av Rysslands angrepp på Ukraina, sade han.

– I dag är det två diametralt olika uppfattningar som står mot varandra i kriget och riskerna för Sveriges säkerhet har därmed ökat.

Thomas Nilsson beskrev också trenderna när det gäller den nationella och internationella säkerheten.
– Även en liten stat som Sverige måste kunna värna sina intressen, underströk han.

– Vi ser en gradvis försämring av säkerhetsläget och det gjorde vi även innan Ryssland gick in i Ukraina men sedan dess har läget blivit avsevärt mycket farligare, där den ryska ledningen – efter 18 månaders brutal krigföring - fortsätter kriget och är beredd att offra människor och dessutom tar stora risker för att uppnå sina politiska mål, fortsatte han.

Thomas Nilsson sade även säkerhetshoten mot industrin bara blir bredare och djupare över tid men försäkrade dock att Försvarsmaktens åtgärder pågår dagligen, är metodiska, långsiktiga och storskaliga.

Han nämnde även Kina som ett hot och uppmanade till vaksamhet, framhöll vikten av ett gott säkerhetsskyddsarbete och poängterade att robustheten i vårt samhälle måste öka.

"Förstå Kinas avsikter"

Efter Thomas Nilssons övergripande föreläsning, stundade ett samtal med Mollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group och bland annat expert på stormaktshot kontra terrorhot.

Hon sade bland annat att radikaliseringen ökar liksom de ryska påverkanskampanjerna men hon ville också uppmärksamma deltagarna på att Kina gör allt större anspråk på Arktisregionen av strategiska skäl.

Hon gav sedan en bild av Kinas roll i svensk och nordisk säkerhetspolitik och den kinesiska interna och externa retoriken.

– Vi måste generellt höja kompetensen om Kinas avsikter, framför allt i näringslivet, påpekade hon.

Mollie Saltskog beskrev även Kinas och Rysslands relation – en relation som hon menar kommer ha störst konsekvenser för oss i väst de närmaste 100 åren.

– Kina kan inte vara beroende av omvärlden men omvärlden får gärna vara beroende av Kina, summerade hon.
 

"Jobba bredare för att begränsa främmande makts möjligheter"

Nästa föreläsare var Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage. Han gav en uppdaterad bild av Säkerhetspolisens arbete och talade även om den globala maktkampen och hur Säpo ser att den påverkar Sverige. Han beskrev även de olika former av brott som ryms under paraplybegreppet kontraspionage.

Han konstaterad att det bakom spionerna finns stora aktörer; staterna.

– Utmaningen är att försöka förstå - och sprida budskapet - att aktören ”främmande makt” är mer än bara brottslingar och spioner. Vi måste jobba bredare med att försöka begränsa främmande makts möjlighet att påverka i Sverige, sade han.
 
– Samhälle och företag måste bli bättre på att dela information och begränsa de plattformar som utgör en risk i Sverige. Vi måste också förstå innebörden av utländska strategiska uppköp av verksamheter.

Daniel Stenling påpekade också att vi i Sverige inte ska utgå från att det är vi som är normen.

Personerna som blir spioner

Och därmed var det dags för Carolina Angelis från Truesec att äntra scenen. Medan Daniel Stenling fokuserade på hoten i den nationella säkerheten, tog hon avstamp i hotet från insidan, alltså spioner som rekryteras på insidan, i företag eller myndigheter.

– Man rekryterar personer eftersom vi i övrigt har kryptering, fysisk säkerhet, begränsad access och separata nätverk, förklarade hon.
 
Enligt Caroline Angelis är spioneri världens näst äldsta yrke och hon gav exempel på ett antal kända spionfall.
– Det vi läser om i tidningarna är bara toppen på ett isberg, det mesta blir aldrig offentligt, påpekade hon

Därefter beskrev hon vad det är som gör att ett antal personer låter sig värvas och därmed förråder sin arbetsgivare och/eller sitt land.
 
– 95 procent av spionerna som avslöjades i Europa mellan 2010 och 2021 var män och de kvinnor som dömdes utförde brottet med sina respektive män.

– Ofta har brottsligheten utlösts av problem, som en omplacering, ett dödsfall, en skilsmässa eller en annan kris. Det kan vara kopplat till arbetslivet men det behöver inte vara det.

Orsaker kan också vara missnöje och behov av pengar. De fall hon har tittat på har alla involverat någon form av ekonomisk ersättning men det handlar inte bara om det, utan det kan vara en kombination av olika drivkrafter.

 
Forskning visar att spioner ofta har en viss typ av personlighet, Personer som är grandiosa, impulsiva, lättledda, spänningssökande och har ett behov av att känna sig bekräftade hamnar i större utsträckning i situationer som gör att de kan utsättas för utpressning och hot.

– Ignorera inte varningstecknen och ha förebyggande åtgärder för att förhindra insiderbrott, som säkra rekryteringar, uppföljningar och utbildningar, rekommenderade hon.

Säkerhetschefsrollen i det moderna landskapet

Från det säkerhetspolitiska läget, till stormaktshot och insiderproblematik – Säkerhetsgalan "trattade" ner det hela till säkerhetschefsrollen - Pär Rylander, säkerhetschef på Arbetsmiljöverket, berättade därför om hur han byggt upp framgångsrika säkerhetsavdelningar, bland annat på Skatteverket och nu Arbetsmiljöverket.

– Framför allt måste vi ha fokus på verksamhetens behov, genom att ta fram en lägesbild, göra analyser och vidta åtgärder, sade han.

Att det händer mycket i omvärlden ställer stora krav på säkerhetschefen;
– I dag måste vi våga gissa vad som väntar runt hörnet och inte vara reaktiva som tidigare, vi måste förstå morgondagens behov och förbereda oss för det oförutsägbara.

– Säkerhetschefen är en egen profession numera. Vi har gått från att vara en stödverksamhet till att vara en kärnverksamhet som ska driva utveckling och det ställer krav på större kompetens med både djup och bredd.

Pär Rylanders framgångsfaktorer lyder:
1.     Förstå affären – utgå från den, beskriv alltid varför något behöver göras
2.     Fokusera mer på stöd än styrning
3.     Var oerhört systematisk och långsiktig, visualisera och kommunicera planer med delmål, fira och kommunicera synliga leveranser
4.     Samverka – dela med er och var generösa

Här kan du höra mer om Pärs syn på säkerhetschefsrollen och säkerhetschefsarbetet

 "Stå för viktiga värden och visa att ni också vidtar åtgärder"

Så var det dags för Eva Hamilton att välkomna Jahkini Bisselink från Holland, som har en Masters i Crises and Security Management med inriktning nationell säkerhet och underrättelser. Hon har även varit FN-ambassadör för att göra unga människors röster hörda i internationell politik. 24 år gammal är hon även expert på Generation Z, alltså de som är födda mellan 1995 och 2010.

Hon gav en bild av de unga som nu kommer ut på våra arbetsplatser och som 2025 kommer att utgöra en fjärdedel av arbetsmarknaden.
– Det är en utmaning att rekrytera och behålla dem och för att vara en attraktiv arbetsgivare måste ni förstå GenZ, kommenterade hon.

 
Därefter beskrev hon vad vi har att förvänta oss! Den här generationen växlar helt naturligt mellan fysiska och digitala plattformar, de har obegränsad tillgång till information och AI och har vuxit upp i den fjärde tekniska revolutionen. De har ett högre etiskt förhållningssätt till information som sprids i sociala medier och är i hög grad medvetna om digitala footprints.

Den tidigare generationen vill arbeta hos arbetsgivare som står för sunda värderingar medan den här generationen inte bara vill ha sunda värderingar utan också se hur dessa omsätts i handling. De vill alltså se vilka åtgärder företagen vidtar för att leva upp till sina uttalade värderingar, exempelvis hur man respekterar mänskliga rättigheter.
 
Jahkini Bisselink lyfte även upp problemen med psykisk ohälsa i tider av oroligheter, kriser, klimatpåverkan och i efterdyningarna av pandemin.
– Mer än sju av tio i GenZ hade depressionssymptom under pandemin och många lider fortfarande av sviterna efter den, sade hon.

Enligt Jahkini anser också hela 60 procent av GenZ att det är viktigt att arbetsgivarna har resurser för att hantera psykisk ohälsa. 57 procent säger att det är särskilt viktigt när de väljer arbetsgivare. De vill helt enkelt ha EQ-ledarskap och EQ-kollegor.
 
Därefter fick representanter från Säkerhetsgalans fem premiumpartners diskutera rekrytering och mångfald samt beskriva en tidstypisk utmaning. Det var Carl Dahlén från Securitas, Per Geijer från Nordic Level Group, Johan Malmliden från Omegapoint, Freddie Parrman från Seriline och Gottfrid Seidevall från Bravida Fire & Security.

Livet och riskerna som utrikeskorrespondent

Avslutningsvis genomförde Eva Hamilton en intressant och känslosam intervju med SvT.s mångåriga utrikeskorrespondent Bert Sundström, både kring utvecklingen i Ryssland men också om en händelse som påverkade honom och hans arbetsgivare (Eva Hamilton var hans chef) djupt, nämligen när han arresterades, misshandlades, knivskars och blev skallskadad i Kairo 2011.

 
Vill du lyssna mer på Bert Sundström; här är hans sommarprat

Därmed var Säkerhetsgalans föreläsningsdel slut och det stundande mingel och nätverk innan middagen, då Årets Säkerhetsprofil och Framtidens Säkerhetstalang utsågs.

Tack Eva Hamilton, tack alla spännande och kompetenta föreläsare, tack alla ni som trotsade regnet och kom till Berns och tack alla våra premiumparters hälsar Aktuell Säkerhet och Företagsuniversitetet!

Foto: Janis Lukas