Säkerhetsarenan - kunskap och inspiration under Almedalsveckan

Säkerhetsarenan i Visby under Almedalsveckan blev en succé! 18 programpunkter under tre dagar, varav en var dedikerad för Säkerhetsbranschen, lockade stor publik och Bildstenshallen på Gotlands Museum var ofta fullsatt. Några återkommande ord var samverkan, cynism och hopp. Totalt genomfördes 2124 officiella evenemang under Almedalsveckans fyra dagar.

Det första inledande seminariet hette ”Totalförsvar – behov och resurser för ordning och säkerhet”. Det modererades av Jeanette Lesslie Wikström från Säkerhetsbranschen.

Deltagare var Freddy Jönsson Hanberg från Totalförsvarsstiftelsen, Anders Fredriksson från SOS Alarm, Kim Elman från Northwave och Eliot Wieslander från Brandskyddsföreningen.
 
– Ingen kan bedriva totalförsvar ensam utan samarbete är viktigt, konstaterade Freddy Jönsson Hanberg, som också tyckte att man skulle utmana begreppet kontinuitetsplanering och poängterade att krisövningar är en framgångsfaktor.  

Kim Elman tyckte att det var viktigt att se helheten och poängterade att ransomware fortfarande är det största och vanligaste hotet men att även spionage och sabotage är stora hot – alltså sådant som inte syns.
– Generativ AI möjliggör en eskalering av cyberrelaterade hot, så det är viktigt att svara på frågan ”Vad är tillräckligt säkert för oss?”

Anders Fredriksson, som är säkerhetschef på SOS Alarm, beskrev ett omfattande arbete kring hur hotbilderna ser ut säkerhetspolitiskt.
– Vi identifierar vår roll i vad som kan hända och vilka andra aktörer som ska involveras för att hantera processen.

Eliot Wieslander ställde den retoriska frågan hur vi ska få in civil beredskap i samverkan och hur vi ska få ett antal personer som kan stoppa en brand eller stoppa en större blödning.
– Många vill hjälpa till i en kris men många vet inte vad de kan eller borde göra, underströk han bland annat.
– Vi måste bygga hopp!

Systemhotande brottslighet

Säkerhetsarenans andra seminarium kretsade kring systemhotande brottslighet och vilka trenderna är just nu.

Medverkade gjorde Linda H Staaf från Europol, Hans Brun från Utbetalningsmyndigheten, Ida Texell från Upplands Bro kommun och Jessica Josefsson från TV4 samt Tobias Eng från Sistec. Moderator var Jeanette Lesslie Wikström.

– Organiserad brottslighet är gränslös och nätverken verkar i flera länder samtidigt. 86 procent av nätverken har kapacitet att infiltrera legala affärsaktörer enligt en rapport, beskrev Linda H Staaf.
– Det är narkotikasmuggling som är vanligast men cyberkriminaliteten genererar mest pengar, fortsatte hon och skildrade en rad kriminella trender just nu.

Hans Brun gav en bild av den kriminella ekonomin, hur pengar stjäls och återinvesteras i kriminalitet eller används för att köpa sig in i legal verksamhet.
– Vi kallar det för den syditalienska mentaliteten när kriminalitet och politiken växer samman, sade han och konstaterade även att vi måste återta kontrollen över bosättning och identitet.

 
Ida Texell lyfte in kommunernas betydelse för de kriminella, berättade om Bronätverket och konstaterade att pengarna styr där kriminella finns. Det finns många möjligheter i en kommun, där kriminella äter sig in, som inom samhällsbyggnad, vägar, assistans etc. Hon framhöll även vikten av att ha en säkerhetskultur som kanske är lite mer skeptisk.

Jessica Josefsson visade ett fyra år gammalt inslag från TV4 rörande fusket inom studiecirklar och lyfte bristen på kontroll av pengarna som går till folkbildning. Hon menade att det viktigaste är bättre transparens.
– Folkbildning behövs och pengarna ska gå dit istället för till grovt kriminella och extremister, sade hon.
– Vi i Sverige är inte immuna mot korruption, vi har inte korruptionssäkrat samhället.

Tobias Eng gav svenska företagares bild och framhöll vikten av kontroll av identitet, eftersom många använder sig av falsk identitet eller annan persons identitet för att få en anställning. Om detta upptäcks internt polisanmäls det sällan, berättade han.

Nya brott – nya lösningar

Det tredje seminariet på Säkerhetsarenan hette ”Nya brott kräver nya lösningar – innovation och nytänkande. Deltog gjorde en namnkunnig panel, bestående av Cristina Petrescu, Securitas Sverige, Tobias Eng, Sistec, Stefan Lundberg, Polisen och Ulrika Liljeberg från Centerpartiet. Moderator var Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen.

Under seminariet diskuterades bland annat id-kontroller, bakgrundskontroller, bedrägerier och infiltration.

– Polisen har 40 000 anställda och hanterar många olika typer av brottslighet och har också blivit mer innovativt nu jämfört med tidigare, sade Stefan Lundberg och nämnde samarbeten med banker och telekommunikation.

Han tyckte också att vi måste bli bättre på att ”slakta några heliga kor” och gå mer rakt på sak i arbetet.

Just samverkan och samarbete var ett ämne som naturligtvis kom upp.
– Det behövs förnyad lagstiftning, med bättre kvalitet och robusthet - vilket också skulle göra polisen och övriga rättsväsendet snabbare, sade Ulrika Liljeberg.
– Vi kanske inte ska bli mer cyniska men mer klarsynta och inte naiva för att se saker som de är och vad som kan göras på både kort och lång sikt.

– Vi behöver jobba för att öka medvetenheten kring ad som händer i Sverige men också utomlands. Vi är bra på att jobba reaktivt men måste bli mer proaktiva, konstaterade Cristina Petrescu.

– Det är bedragarna som är mest cyniska, påpekade Tobias Eng.
– De vi jobbar emot är cyniska identitetsmålvakter. De kriminella har inga lager av produkter och processer att förhålla sig till utan de kan vara snabbare än exempelvis rättsväsendet.
 

Cybersäkerhet för mindre företag

Säkerhetsarenans fjärde seminarium handlade om cybersäkerhet för mindre företag. Moderator var Per Klingvall från SSF Stöldskyddsföreningen och första talare var Ulrika Hallesius, forskare från SSF, som gjort en studie om små företags självskattande syn på sin verksamhet. Med mindre företag menades här företag med mellan 0-99 anställda.

– Stora företag har investerat i säkerhet så nu riktar hackare in sig på småföretag för att på så sätt komma åt de stora företagen. Studien visar att större företag är mer robusta - alltså de som har 100-249 anställda - medan företag med mellan 10 och 99 anställda är hyfsat robusta och företag med upp till 10 anställda inte är så robusta, berättade hon.

Studien visar också på den oro som finns och att de mest oroliga företagen är stora högdigitala företag. Minst oroliga är de minsta företagen, de som kanske inte riktigt känner till riskerna. Så små företag=låg robusthet=låg oro och stora företag=hög robusthet=mest oroliga.
 
En panel intog sedan scenen med Åke Holmgren från MSB, Tobias Adielsson, näringspolitisk expert på Företagarna, Björn Eriksson, Polisen, och Thomas Brühl, SSF.

Åke Holmgren konstaterade att många små aktörer lätt missar cyberangreppen och berättade om NIS2-direktivet som implementeras i oktober och ska vara på plats till årsskiftet.

Företag med färre än 50 anställda berörs inte generellt men kan påverkas i vissa fall, om de exempelvis ingår i en leveranskedja eller levererar i en bransch där cybersäkerhet uppfattas som en viktig kvalitet, vid ökade cybersäkerhetskrav för att kunna konkurrera eller om man köper av en organisation som omfattas av regleringen. Det här kan eventuellt få till följd att det blir ökade kostnader för produkter och tjänster.

Tobias Adielsson poängterade att små företag sällan har cybersäkerhetsavdelningar, att 76 procent av företagen har blivit utsatta för it-relaterade brott senare år och att utsattheten är hög i alla branscher. 84 procent polisanmälde inte händelsen. Av dessa ansåg 48 procent att det inte var någon poäng med att polisanmäla.
 
Björn Eriksson från NOA arbetar med komplexa cyberbrott och berättade att attackerna allt ofta drabbar mindre företag eftersom de inte har kapacitet att hantera säkerheten, inte har back-uper etc. De får då svårt att återställa sin information och många riskerar att gå i konkurs.
– Här måste vi inom polisen nå ut bättre och skapa förtroende, näringslivet måste polisanmäla, sade han.

Thomas Brühl gav en bild över vad SSF erbjuder för att hjälpa småföretagare.
– Företagare brukar vakna till om man förklarar att ”du kan få nya affärer eller du kan förlora affärer”, sade han.

Brottsförebyggande samverkan

Det näst sista, femte samtalet på Säkerhetsarenans scen, handlade om brottsförebyggande samverkan i landets 290 kommuner.

Moderator var Jeanette Lesslie Wikström och i panelen återfanns Jan Olsson, Polisen, Tobias Adielsson, Företagarna, Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige, Frida Wallner, Dagens Industri, och Maria Karlsson från Norrköping kommun.

Magnus gjorde inledningsvis en inflygning kring ett högrelevant ämne, numera med lite mer positivt anslag än tidigare.

– Vi har haft många heliga kor men om samarbetet mellan privata näringslivet och polisen ska hända här och nu så är tiden mogen. Näringslivet har varit och är en bortglömd aktör.

Maria Karlsson berättade om arbetet i Norrköping och Tobias Adielsson konstaterade att det finns stora skillnader i hur arbetet bedrivs i landets olika kommuner.

Jan Olsson hoppas att i ska en stor skillnad i samverkan inom fem år. Det får dock inte vara personberoende. Frida Wallner sa att det finns några riktigt goda exempel på lyckosam samverkan mellan exempelvis enskilda företagare och polis, skola och närsamhälle.

Stora bränder

Den första dagens sista seminarium på Säkerhetsarenan belyste ett viktigt ämne; stora bränder och varför de blev stora. Frågor som belystes var: hur gör vi för att förhindra eller begränsa bränder under bygg- och renoveringsarbeten samt vad beror katastrofala bränder som Oceana-branden i Göteborg och branden i Börsen i Köpenhamn på och vad kan vi göra åt det?
 
Brandskyddsföreningen visade bland annat en film på branden på Oceana i Göteborg och berättade om ett par aktuella rapporter.

2023 dog 102 personer i bränder och skadekostnaderna beräknas ara 10,3 mdkr. Framför allt är bygg och renovering en risk. På scenen stod Ville Bexander och Lars Brodin. Mats Björses från Brandskyddsföreningen modererade. 

I två paneler diskuterade sedan Roger Hedlund, Sverigedemokraterna, Tommy Lenberg, Byggherrarna, Staffan Moberg, Svensk Försäkring, Malin T. Vester, brandingenjör vid Bengt Dahlgren, Michael Strömgren, IQ Samhällsbyggnad, Jakob Risberg, Miljöpartiet, Alireza Akhondi, Centerpartiet, Laila Naraghi, Socialdemokraterna, de viktiga och angelägna brandsäkerhetsfrågorna.

Inför Säkerhetsarenans andra dag ställde representanter från Tryggare Sverige, Säkerhetsföretagen, Företagsuniversitetet, SSF Stöldskyddsföreningen, Säkerhetsbranschen och Brandskyddsföreningen upp med två av dagens talare; justitieminister Gunnar Strömmer och rikspolischef Petra Lundh.
 

Hur skapar vi trygghet och säkerhet?

Den andra dagen, tisdagen, rivstartade med en tung panel, bestående av justitieminister Gunnar Strömmer, rikspolischef Petra Lundh, Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige, Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen, Thomas Brühl från SSF Stöldskyddsföreningen och Jeanette Lesslie Wikström från Säkerhetsbranschen. Per Klingvall från SSF var moderator.

– Det finns mycket kriminalitet som inte är grov organiserad brottslighet men initialt tänkte jag ha fokus på den systemhotande brottsligheten, inledde Gunnar Strömmer och beskrev sedan vad som hänt de senaste åren.

Han underströk vikten av att göra flera saker samtidigt och att arbeta långsiktigt – och utlovade flera ”game changers”, samt underströk att han hade gott hopp om framtiden.

Även Petra Lundh uttryckte att hon kände sig förhoppningsfull, trots det överskuggande samhällsproblemet.
–Vi poliser och åklagare har tvingats att se över våra processer och jobba ännu mer sömlöst för att ha en obruten reaktionskedja, sade hon.

Övriga paneldeltagare tog bland annat upp vikten av bakgrundskontroller, sektorns kompetensförsörjning, samverkan, vikten av att göra kunna göra enkla polisanmälningar, lokal närvaro av polisen och brottsprevention.

Så ska samhället stärkas

Tisdagens andra programpunkt på Säkerhetsarenan hade rubriken ”Ett starkt totalförsvar - Hur stärker vi vårt samhälle vid kriser och under högsta beredskap?”

Per Klingvall modererade även detta samtal med Johan Berggren, statssekreterare vid Försvarsdepartementet, Annika Elmgart, MSB, Jeanette Lesslie Wikström, Säkerhetsbranschen, Thomas Brühl, SSF, Pontus Lindström, Säkerhetsföretagen och 
Mats Björs, Brandskyddsföreningen.

Här diskuterades exempelvis hur det försämrade säkerhetsläget ställer krav på samhällets förmåga att bygga säkerhetsstrukturer för att stärka det civila försvaret och hur civilsamhället och näringslivet kan bidra till det förmågearbetet.

Annika Elmgart påpekade bland annat – utifrån erfarenheterna i Ukraina - att man inte ska utgå från att civilbefolkningen och civil infrastruktur är fredade i krig. Hon påpekade även att tidiga förberedelser och planering ger motståndskraft i krig.

Panelen var ense om att det civila försvaret nu behöver resurser, att kommunerna måste ha förutsättningar, att det krävs en tydlig ansvarsfördelning, långsiktig styrning samt försörjningsberedskap. Dessutom diskuterades en aktivering av civilplikten och utökad samverkan med näringslivet.

Civil beredskap och civila insatspersoner

Därefter var det dags för seminariet ”Tid för handling? Civil beredskap från Tynnered till Utanmyra”, som modererades av journalisten och författaren Patrik Oksanen. I panelen återfanns Magnus Karlsson, Marie Cederschiölds högskola, Robert Egnell, FHS, Ola Berglund, Länsförsäkringar Dalarna och Eliot Wieslander från Brandskyddsföreningen.

Här lyftes bland annat civila insatsperson, CIP, som en lösning som krävs i oroliga tider. En CIP är en frivillig som utbildas, får utrustning och larmas via 112 för att ge snabb hjälp vid olyckor. CIP ska vara effektiva både i glesbygd och områden med socioekonomiska utmaningar, där olika saker försvårar effektiva insatser.

I dag finns det CIP på ett fåtal platser i landet men målet med initiativet är att ungefär en procent av den vuxna befolkningen, alltså cirka 75 000 personer, ska kunna utbildas till 2030.

Den inre säkerheten och vår förmåga

Hur stärker vi samhällets förmåga när det gäller vår inre säkerhet? Det var frågan som stod högst på programmet när Jörgen Holmlund, FHS, Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige, Henrik Thunes, Sollentuna kommun och Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och landshövding möttes på Säkerhetsarenans scen under tisdagseftermiddagen.

Magnus lade inledningsvis grunden för samtalet, genom att ge en uppdaterad beskrivning av otryggheten i Sverige, även om han poängterade att det finns en bättre samsyn i Sverige i dag än för fem år sedan.
– Vi har historiskt låga brottsnivåer när det gäller vissa brottstyper, exempelvis gatuvåld, underströk han.

– Men vi har också en grövre gängkriminalitet, där skjutningar har minskat med sprängningarna är omfattande. Det är ett hot mot den inre säkerheten. Vi ser att trygga kommuner har blivit ännu tryggare sedan tio år medan de kommuner som redan hade problem då har större problem nu.

– Man måste jobba med de små sakerna för att klara helheten och förebygga brott. Det är en utopi att tro att vi helt kan lagstadga oss ur detta, fortsatte han.

I samtalet som sedan modererades av Jeanette Lesslie Wikström, berättade Henrik Thunes om hur man arbetat med bland annat Malmvägen i Sollentuna, där målet är att området inte längre ska finnas på polisens lista över utsatta områden år 2030.

Jörgen Holmlund och Björn Eriksson beskrev bland annat att de inhemska gängen har förgreningar internationellt och att infiltrationen i myndigheter och välfärden ökar.

– Polisen misslyckades när vi tappade känselspröten lokalt och blev centrala, sade Björn Eriksson.

Panelen var också ense om att det kommer att ställas nya krav i och med Natointrädet, som påverkar både den inre och yttre säkerheten.

Hur få fler och befintliga att stanna?

Kompetensförsörjningen i branschen hade varit uppe i flera programpunkter på Säkerhetsarenan och fick därför också fokus i en egen programpunkt; ”Kompetensförsörjning i en framtidsbransch – behov och utmaningar”.

Richard Orgård från Säkerhetsföretagen var moderator och inledningsvis berättade Jeanette Lesslie Wikström och Pontus Lindström om Säkerhetsbranschens och Säkerhetsföretagens undersökning kring rekryteringsbehovet inom teknik och bevakning.

Därefter gav Lotta Eriksson, från Företagsuniversitetet, en bild av hur slutkunderna, säkerhetscheferna, ser på behovet av kompetens generellt och specifikt inom teknik och bevakning.

Efter det fick Sara Wisterberg och Fredrik Näslund från Polismyndigheten och Jennie Sörman Tolf från Avarn Security, ge sin syn på kompetensbehoven, hur man skapar attraktiva arbetsplatser som lockar fler att söka och hur man hanterar befintlig personal så att de ska vilja stanna kvar.

Utgångspunkten var att andelen kvinnor som arbetar i säkerhetsföretag, ligger oförändrat på ungefär 25 procent. Samtidigt uppger 9 av 10 säkerhetsföretag att de här och nu har brist på personal.

Vill du ta del av Företagsuniversitetets rapport "Säkerhetskompetens i fokus - behoven i dag och i morgon"? Mejla lotta.eriksson@foretagsuniversitetet.se

Säkerhet, trygghet och försvar
– så tolkar vi nuläge och framtid

Säkerhetsarenans sista gemensamma programpunkt på tisdagen hade inofficiellt det namnet ”Snillen spekulerar om säkerhet, trygghet och försvar” och moderator Eva Hamilton, tidigare SVT, välkomnade - en och en - upp de fem snillena/experterna Ewa Skoog Haslum, marinchef, Kristina Syk, Adda och Allmänna försvarsföreningen, Marcus Murray, Truesec, Jonas Trolle, CVE och Bert Sundström, SVT, på scenen.

De gav en rekordsnabb bild och framtidsbild av sina respektive expertområden.

– Östersjön är ett internationellt hav och det är viktigt att försvara detta samhälle. Vår sjöfart ska också skyddas där den börjar och slutar, sade Ewa Skoog Haslum bland annat och beskrev den marina domänen, undervatteninfrastrukturen och marinens tillgångar och möjligheter.

– Det finns behov av en större dialog inom upphandling i befintliga avtal, det kan finnas klausuler som påverkar mycket om kriget kommer. Marknaden är global och vi måste fördela riskerna. Dessutom finns det inte beredskap i tillräcklig utsträckning om kriget kommer, underströk Kristina Syk.

– Cyber är en intressant komponent i kriminalitet eftersom man kan agera anonymt. Det var många cyberattacker mot Sverige mellan oktober och mars men vi har sett en nedgång nu under våren. Det kan bero på att FBI har gjort gripanden och tagit ner vissa kriminella organisationer. Det gör att den kriminella världen måste tänka nytt. De organiserar om sig och jag tror att de kommer tillbaka starkare efter sommaren, sade Marcus Murray.

Jonas Trolle gav en bild av de påverkansoperationer som påverkat Sverige senare år, som skapat en upp-piskad stämning och högt säkerhetsläge.
– Många personer som blir extremister och kanske begår terrordåd förstår inte att de används som verktyg. Man föder och göder varandra inom grov brottslighet och extremism.
– Ideologin är inte det viktigaste utan det är att man är del i ett sammanhang och i en sammanhållning. Både extremister och grovt kriminella blåser gärna det svenska välfärdssystemet. Vi ska värna systemet, men de hittar hålen, summerade han.

Den sista experten, Bert Sundström, gav en bild av Ryssland i dag och det pågående kriget mot Ukraina.
– Den ryska ekonomin går inte bra, en stor del av statsbudgeten går till kriget så det finns ett visst missnöje. Sanktioner fungerar på lite sikt men det finns alltid bakvägar som den ryska statsmakten kan använda sig av. Även om det blir ett stilleståndsavtal så kommer Putin ändå ha planer på att gå vidare, rusta upp och starta ett nytt krig igen.

– Kriget kommer inte sluta inom en tid vi kan se framför oss nu, utan pågå i åtminstone tio år till. Det blir inte heller ett annat land om Putin försvinner utan det kommer ta generationer innan det blir demokrati i Ryssland.

Berts avslutande ord under seminariet var att ”ordet” är absolut viktigast;

– Se till att befolkningen i Sverige har tillgång till korrekt information och får till sig det och skyddar sig från desinformation och trollfabriker.

Därmed var den andra dagen slut på Säkerhetsarenan. Under torsdagen genomförde Säkerhetsbranschen ett antal seminarier på scenen:

• Cybersäkerhetsattacker på riktigt – hotet från utsidan
• När företag eller samhället drabbas av kriser – vad kan vi lära av varandra?
• Hur säkerställer vi hållbar säkerhet?
• Arbetslivskriminalitet – vilka åtgärder krävs för varaktig förändring?
• Hur skyddar vi tillgång till det som är skyddsvärt – kontinuitetsplanering och beredskap
• Totalförsvar - att leda med exempel

Torsdagen avslutades med Säkerhetsarenans välbesökta mingel och efter det kunde Säkerhetsbranschen, Säkerhetsföretagen, Stiftelsen Tryggare Sverige, SSF Stöldskyddsföreningen, Brandskyddsföreningen och Företagsuniversitetet sätta punkt för Säkerhetsarenan 2024 och konstatera att de tre dagarna innehållit såväl högrelevanta som aktuella programpunkter - ämnen som alla är till gagn för säkerheten och tryggheten i Sverige.

Alla föreläsare under dagarna fick ett bevis på att Säkerhetsarenan satt in ett bidrag till organisationen MIND, som verkar för psykosocialt välbefinnande.

Tack alla fantastiska panelsamtalsdeltagare och alla som kom till Säkerhetsarenan!