Säkerhetsarenan i Almedalen - summering från två dagar

Inför Almedalsveckan gick de sex aktörerna Säkerhetsbranschen, Säkerhetsföretagen, SSF Stöldskyddsföreningen, Brandskyddsföreningen, Stiftelsen Tryggare Sverige och Företagsuniversitetet samman och skapade Säkerhetsarenan. Under totalt nio programpunkter belystes säkerhet och trygghet ur en rad olika perspektiv.
 
Det blev en rivstart för Säkerhetsarenan på onsdagsförmiddagen under Almedalsveckan, sista veckan i juni. Efter en kort frukost, med samtal ledda av Aktuell Säkerhets chefredaktör Jenny Persson, var det dags för Per Klingvall från SSF Stöldskyddsföreningen att inleda det officiella programmet. Han satte då tonen för Säkerhetsarenans första programpunkt, ”Har samhället förmåga att skapa trygghet och säkerhet” inför en fullsatt sal på Gotlands museum.

Inledningsvis talade justitieminister Gunnar Strömmer om systemhotande kriminalitet med fokus på brottsbekämpning. Han lyfte brottsprevention och brottsbekämpning och vikten av samverkan.
 
Rikspolischef Anders Thornberg tog därefter vid och konstaterade att utvecklingen just nu är alarmerande och att vi har ett allvarligt läge i landet. Förutom våldsbrott handlar det också om mängdbrotten som drabbar gemene man. Han intygade att polisen inte känner någon uppgivenhet utan har stark känsla för att komma till rätta med problemen. Det finns också en känsla av att samhället nu sluter upp mer kring problemen.

 
Jeanette Lesslie Wikström från Säkerhetsbranschen och Li Jansson från Säkerhetsföretagen gav sedan reflektioner kring inledningstalarnas budskap. Därefter anslöt Thomas Brühl från SSF och Magnus Lindgren från Stiftelsen Tryggare Sverige, som bland annat uttryckte glädje över att brottsofferperspektivet nämnts.

Kommunernas brottsförebyggande ansvar

Är kommunerna redo att ta brottsförebyggande ansvar? Det var frågan som diskuterades på nästa programpunkt hos Säkerhetsarenan. Medverkade gjorde Mattias Larsson, generaldirektör vid BRÅ, Leif Sandberg, förste vice ordförande i SKR, och Magnus Lindgren från Tryggare Sverige. De gav inspel med utgångspunkt från den nya lagstiftningen om kommuners brottsförebyggande ansvar som trädde i kraft den 1 juli.

– En del av problemet är att vi har gått från närpolis till fjärrpolis, sade Magnus Lindgren bland annat och betonade även att han är säker på att vi kommer få kommunala poliser någon gång i framtiden.
 

Civilt försvar på agendan

Säkerhetsarenans andra dag inleddes med frukost och en programpunkt om det civila försvaret. Rubriken var ”Hur bygger vi samhällets förmågor för att stärka det civila försvaret?” Jenny Persson modererade ett samtal med Annika Elmgart, chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar, MSB, Robert Limmergård, generalsekreterare vid SOFF, Jessica Löfström från Ansvar Säkerhet och
Tor-Björn Åstrand, avdelningschef Förmågehöjande avdelningen, Myndigheten för psykologiskt försvar.

Samtalet handlade bland annat om informationspåverkan, att vi alla måste ha kontroll på våra sårbarheter och att näringslivssamverkan är viktig.

– Kommande Natomedlemskap sätter ytterligare krav och ansvar på oss, underströk Annika Elmgart.

– Alla företag är inte lika viktiga totalförsvarsviktiga. Man behöver jobba med gränsytorna, sade Robert Limmergård.

– Det är viktigt att veta vilka förmågor som måste byggas och de måste också övas. Det krävs långsiktighet och politiskt momentum just nu. Det är viktigt att få fram medel men totalförsvar och myndigheter måste också berätta vad som behövs, popåekade Tor-Björn Åstrand.
 
Hela panelen var enig om att man ska se totalförsvaret som något positivt och inte ett ok. 

Civil insatsperson – hur kan frivilliga bidra vid olyckor och krissituationer?

Nästa programpunkt tog avstamp i frivilliga krafter vid kriser. I samtalet, som leddes av Brandskyddsföreningens Eliot Lundby Wieslander, deltog Mattias Delin, forskningsdirektör vid Brandforsk, Lena Wilderäng, brandman med erfarenhet från frivilligt arbete i Ukraina och Khristhian Munoz, utvecklingsledare, Biskopsgården/Länsmansgården, Bostadsbolaget
 
Under seminariet kom det fram att Brandskyddsföreningen nu kraftsamlar med räddningstjänst och SOS Alarm för att bygga ut Civila insatspersoner, CIP, i hela landet. Det beskrivs som ett enkelt sätt att höja förmågan och motståndskraften både i förorter och glesbygd. Civila insatspersoner utbildas i första hjälpen, trafikolyckor och brand.

 
– All forskning visar att CIP är framgångsrikt sa Mattias Delin.
 
Lena som har varit i Ukraina flera gånger det senaste året berättade att hon har sett hur räddningstjänst och sjukvård fungerar.
– Alla ukrainare som inte jobbar inom dessa grenar hjälper till frivilligt men volontärarbete ska inte ersätta kärnverksamheten. Däremot kan initiativ som CIP bidra till grundförmågan i samhället. Vi måste höja lägstanivån. Då avlastar vi all blåljusverksamhet, sade hon.
 
– CIP skapar samhällsnytta,bostadsnytta och affärsnytta. Det ökar också förtroende hos de boende för myndigheter, sa Khristhian Munoz.

Nya säkerhets- och brandrisker

Säkerhetsarenans nästa programpunkt under torsdagen hade rubriken ”Så brandsäkrar vi teknikutvecklingen och elektrifieringen”.

Som bekant går samhällsutvecklingen och teknikutvecklingen snabbt. Energiomställningen och elektrifieringen skapar möjligheter men bidrar också till nya säkerhets- och brandrisker.

Detta belyste och diskuterade Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen, Anders Persson, GD för Elsäkerhetsverket, Marléne Lund Kopparklint (m), Denis Begic (s), Larry Söder (kd), Jacob Risberg (mp), Anders Karlsson (c), Jesper Werneskog, projektledare, PowerCircle och Ville Bexander från Brandskyddsföreningen. Moderator var Sofie Quant från Brandskyddsföreningen.

 
– Det sker ett paradigmskifte när det gäller elektrifieringen och därmed ökar riskerna, konstaterade bland annat Mats Björs.

Vikten av säkerhetskultur – Företagsuniversitetets programpunkt

Därefter var det dags för Företagsuniversitetets programpunkt, ”Så bygger vi säkerhetstänkande i Sverige - säkerhetskultur för individ, företag och samhälle”. Erik Blix, journalist på Sveriges Radio tillika moderator, inledde och bjöd upp Tobias Ander på scenen.

Tobias är CISO i Örebro kommun och har skrivit boken ”Informationssäkerhetskultur - hur du bygger en säkrare organisation i en digital tidsålder” och fick därför lägga en ”grundplatta” för vad säkerhetskultur faktiskt är.

– Det finns en förbättringspotential. Vi vill få medarbetarna att känna sig delaktiga eftersom de ju är en del i skyddet, poängterade han – och framhöll att utbildning och synlighet är viktigt för att medarbetare ska känna sig som en del av verksamheten.

Därefter belystes flera hotbilder ur olika perspektiv;

Gunnar Karlson från Vesper Group och tidigare MUST-chef, konstaterade att Försvarsberedningens rapport som kom för några veckor sedan slog fast att ett hot mot Sverige inte kan uteslutas. 

– Det finns alltså allvarliga och mångfacetterade hot mot Sverige. Ryssland är det största hotet som vi alltid ska ha i åtanke - men Kina är ytterligare ett hot. Vi måste också hålla ett öga på andra länder, som Iran och Nordkorea, sade han.

– Terrorism är också ett hot med ett brett spektra av avsikter, fortsatte han och nämnde även grov organiserad brottslighet, underrättelsehot och påverkansoperationer som det vi behöver hålla fokus på. 
– Vi behöver bli bättre på att skydda oss och då är säkerhetskultur ett viktigt verktyg.

Jan Olsson från Nationellt IT-brottscentrum vid Polisen, lyfte hoten med bedrägerier och cyberbrott.

– Det finns inga svenska uppskattningar på vad de här brotten kostar så att vi kan optimera våra insatser - men ska vi utgå från siffror från England och jämföra med förutsättningarna i Sverige så skulle kostnaden för dessa brott bli 265 miljarder kronor varje år. Och det ser vi bara hända, kommenterade han.

– När det gäller cyberbrottslighet, så försvinner pengar från Sverige ner i organisationer utomlands. Vi kan inte påvisa detta och då får man inte resurser. Vi borde se det som en samhällskonsekvens på alla nivåer och över alla gränser.

Evin Cetin, tidigare advokat och numera opinionsbildare, belyste hoten med grov organiserad brottslighet och rekryteringen av barnsoldater i utsatta områden. Hon har nyligen gett ut boken ”Mitt ibland oss”.

– Vi har koll på att vi måste stärka vårt försvar och att vi måste stärka polisen men vi har inte koll på rekryteringen av barnsoldater i Sverige, inledde hon.

– Och alla de som nu sitter inne efter Encrochat måste tas om hand när de kommer ut. Vem ska anställa de här killarna? Vad händer om ingen anställer dem? De får inte hjälp av socialtjänsten. Här behöver vi, både näringsliv, samhälle och säkerhetsbranschen, agera, fortsatte Evin Cetin och påpekade att 50 procent av Angereds befolkning är under 30 år.

– Hela samhället måste fokusera på att släppa in den unga befolkningen någonstans men det viktigaste är att hantera det som akut i dag. Barn utnyttjas i narkotikaförsäljning, där köparen bär ansvaret.

Därefter var det dags att diskutera hur vi åstadkommer en högra säkerhetsmedvetenhet och först ut i den delen var Camilla Asp, överdirektör på MSB.

– Man blir påverkad av att höra hoten och inser hur viktigt det är att arbeta förebyggande på alla sätt, sade hon.

MSB gav för några år sedan ut foldern ”Om krisen eller kriget kommer”, som ett startskott för en mer omfattande medvetandekampanj.

– Man lär sig något av varje kris. Vi stöttar bland annat polisen på flera sätt, exempelvis när det gäller säkerhet i offentlig miljö och är en liten del i arbetet att göra det tryggare.

– Vårt ena ben är att öka medvetenheten hos medborgarna och det andra är att bygga upp totalförsvar.

Nästa talare var journalisten, författaren och opinionsbildaren Hanne Kjöller - som lyfte fram individens ansvar.

– Medborgarna har större krismedvetenhet i dag. Det kommer alltid att ske hemska saker som vi inte kan förutse och vi måste vara rustade för det, sade hon.

– Vi måste alltid bygga upp beredskap för när det händer något. Pandemin var fostrande. Vi behöver varandra och inte skylla på någon annan.

Hon gav också Polisen en känga;
– Om polisen gör sitt jobb då tar vi andra ansvar för vårt.

Därefter gav Tobias Ander tips på några framgångsfaktorer för hur säkerhetskultur kan byggas. Det handlar om att vara:

• Informerad
• Försiktig och uppmärksam
• Rättvis
• Flexibel
• Lärande

– Tobias punkter går att applicera över en bred skala, konstaterade Gunnar Karlson, som framför allt lyfte flexibilitet och lärande.

– Vi kan se det som händer i Ukraina i dag – hur ukrainarna i en situation där de inte var optimalt förberedda ändå skickligt anpassar sig och applicerar det direkt. En sådan kultur är för sen att skapa när kriget eller krisen redan är här.

– Lösningen är att arbeta preventivt – för oss är det svårt att utreda brott när brottslingarna sitter i andra länder, utan utlämningsavtal, betonade Jan Olsson.

– Individens ansvar är viktigt men ansvaret ska inte läggas på barn. Vi ser barn som begår fruktansvärda brott men som också är brottsoffer, sade Evin Cetin.

– Rättsstaten har abdikerat från miljonprogramområdena. Om vi ska värna rättsstaten måste vi börja tidigt, det är brottsprevention, underströk Hanne Kjöller

– MSB har fått kritik för att vi skrämmer upp människor men människor måste få relevant information för att kunna agera och ta det ansvar de kan. Vi måste vara medvetna och leva med riskerna, summerade Camilla Asp.

– Oavsett verksamhet eller samhälle så måste vi förstå vilka vi är till för och kommunicera till dem på deras sätt och på deras arena. Vi behöver finnas där vi har våra medarbetare eller medborgare och omsätta det vi säger till deras vardag – då får vi med oss alla. Då förstår medarbetare och medborgare vad det är vi behöver göra tillsammans, avslutade Tobias Ander

Cyber och innovation

Säkerhetsarenans program fortsatte med en programpunkt om cyberhygien och en om innovation vs integritet.

Cyberattacker och dataintrång ökar och är inte bara brottslig verksamhet utan även maktmedel som används av fientliga stater.

I samtalet diskuterade en panel hur bygger vi motståndskraft och ökar cyberhygienen hos allmänhet och småföretag för att öka robustheten i samhället.

Medverkade gjorde Åke Holmgren, chef avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer, MSB, Pontus Lindström, Företagarna, Thomas Brühl, vd för SSF, Marcus Murray, Truesec och Jan Olsson, som stannade kvar från föregående programpunkt. Moderator var Per Klingvall.

I samtalet om innovation versus integritet deltog bland annat Ulrika Hellesius, kriminolog vid SSF, som gav en inledande betraktelse från forskningen kring framtidens brott.

Därefter diskuterade Bo Baudin från Uppsala Universitet, Björn Eriksson, fd rikspolischef, Per Nydén, IMY, Christopher Åkesson, Milestone och Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige, hur den nya tekniken kan användas för att förebygga och lösa fler brott och vilken nytta gör den redan idag? Moderator var Jeanette Lesslie Wikström från Säkerhetsbranschen.

Kompetensförsörjning avslutade programmet

Säkerhetsarenans sista programpunkt var ”Säkerhetskompetens i fokus – behoven idag och i morgon” och tog avstamp i två undersökningar gjorda av Säkerhetsbranschen/Säkerhetsföretagen och Företagsuniversitetet. Li Jansson ledde programpunkten.

Jeanette Lesslie Wikström från Säkerhetsbranschen och Lotta Eriksson från Företagsuniversitetet informerade om sina respektive undersökningar.

– Landets säkerhetschefer uppger att informationssäkerhet är det område man behöver utveckla allra mest, tätt följt av säkerhetsskydd, berättade Lotta Eriksson.

– Samtidigt tycker säkerhetscheferna att det är svårast att hitta rätt personer med rätt kompetens inom just de områdena.

– 46 procent av landets säkerhetschefer uppger att de kommer behöva rekrytera nya medarbetare det kommande halvåret, de allra flesta mellan en och fem medarbetare.

Därefter fick publiken bland annat träffa Daniel Deogun, Redouane Doubakli och Lotta Naglitsch. De berättade bland annat om hur branschen själv kan jobba med kompetensförsörjning genom utbildning, lärlingsutbildningar och om metoden "Människan bakom uniformen". Slutligen bjöds Karin Johannesen, säkerhetschef i Stockholm, upp på scenen för att berätta om hur Stockholms stad har arbetat med mobila ordningsvakter som en brygga mellan polis, räddningstjänst, fältassistenter och trygghetsvärdar - och om sin egen resa i branschen.

Frågor som belystes var hur branschen behöver tänka och arbeta för att attrahera rätt kompetens för framtidens behov samtidigt som man säkerställer att man behåller och utvecklar befintlig personal.

Därmed stängde Säkerhetsarenan 2023 års medverkan i Almedalsveckan med ett mingel - och tackar alla som deltagit i de olika samtalen med sin expertis och sina erfarenheter men också alla som kom till Gotlands museum och lyssnade på programpunkterna. Intresset var stort och det visar att säkerhet och trygghet fortsatt har sin givna plats i samhällsdebatten!