Financial Fraud Forum 2021

Denna regniga torsdag, den 23 september,är det åter dags för konferensen Financial Fraud Forum. Vi välkomnar alla som kommer fysiskt till Wallenbergsalen och alla som ansluter via livestream!

Lokalen är förberedd, tekniken vässad och föreläsarna börjar komma. Klockan 10.00 startar den populära och uppskattade konferensen Financial Fraud Forum som i år tar sikte på nuläget och utmaningarna! I fjol anmäldes 218 000 bedrägeribrott i Sverige, vilket förvisso är en minskning jämfört med 2019 men ett problem som är mycket omfattande och som får stora ekonomiska konsekvenser för de drabbade, företagen och samhället!

Där är vi igång!

Lite pirrigt, ungefär som första gången man går på ungdomsdisko - så beskriver dagens värd och moderator Tilde de Paula Eby känslan när hon möter deltagarna i Wallenbergsalen. #financialfraudforum är igång!

Tilde tar avstamp i siffrorna 218 000 bedrägeribrott och 27 000 bidragsbrott, siffror från Brå 2020. Därefter understryker hon att hon har tillit - och tror på människor. Hon vill tro att samhällets resurser går till de som behöver det och att de flesta gör och vill göra rätt tack vare sin inbyggda moraliska kompass. Hon har tillit till att "björnbusarna" trots allt åker fast.

Nulägesbeskrivning

Bolagsverkets GD Annika Stenberg återvänder till Financial Fraud Forum och inleder med konstaterandet att problemet inte bara handlar om ekonomisk brottslighet utan om grov organiserad brottslighet, det hänger helt enkelt ihop. Systemhotet är därför större än "bara" ekonomisk brottslighet, det är en betydande blandbrottslighet.

Hon berättar vidare att det finns stora utmaningar för Bolagsverket, bland annat att målvakterna blivit något av en "förbrukningsvara" - samma målvakter används hela tiden. En annan utmaning är att utredningen "Företag som brottsverktyg" försenats ytterligare. Annika Stenberg ger också en bild av framgångsfaktorerna.

Pia Bergman från Skatteverket ger därefter en nutidsbeskrivning från Skatteverket under rubriken "Hopplös framtid". Utmaningarna är det digitala samhället, kraven på snabb service, en internationell värld och sekretesshinder.

Samverkan och kunskap är förutsättning för framgång, menar hon.

Pia Bergman menar vidare att den vita marknaden hänger ihop med den grå och den grå med den svarta marknaden. Hoppet finns dock, poängterar hon.

Alla myndigheter utreder och skriver rapporter; alla handlar om samverkan och möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra.

- Vi vet alltså vad vi behöver, så får vi inte sekretesslättnader kommer vi stå att stampa. Det behövs handlingskraft och mod, understryker hon och vänder sig till moderaternas rättspolitiska talesperson, Johan Forssell, som är nästa talare.

- Vi behöver också förnya dataregisterlagstiftningen, förbättra indata (kontroll innan uppgifter hamnar i register) och vi behöver biometri kopplat till identiteter för kapade identiteter är alldeles för många och realtidskontroller av både privata aktörer och myndigheter, betonar hon.

Det politiska perspektivet

Nu behövs politisk power för att komma åt brottsligheten, konstaterar Tilde de Paula Eby och bjuder upp moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell på scenen.

- Egentligen är vi inom politiken ganska ense om de här frågorna men vi kanske lägger tonvikten på olika saker, inleder han.

- Det finns ett samband mellan den här typen av kriminalitet och de kriminella gängen  som skapar otrygghet, så det är viktigt att strypa deras finansiering, fortsatte han.

- En annan viktig sak är tilltro till våra system och utvecklingen i Sverige är ganska oroväckande måste man ju säga.

Vad ska vi då göra åt det är - han lyfter fram några konkreta saker;

i grund och botten krävs ett perspektivskifte; alla vill inte väl och de är uppfinningsrika. Regeringar av olika färg har inte prioriterat den här typen av risker, så vi måste bli mer medvetna och få en ny syn på sekretess utan att skapa ett övervakningssamhälle. Myndigheter måste få dela erfarenheter mellan varandra.

- Rent konkret har vi sagt att vi behöver göra en ordentlig folkräkning i Sverige, så att inte pengar försvinner ut ur landet till personer som inte bor här.

Moderaterna vill också bidra till förändring av myndigheters rutiner så att pengar inte hamnar i orätta händer. Han nämner vidare distansutmätning och att öka elektroniskt informationsutbyte till Kronofogdemyndigheten. Bolagsverket bör få bättre möjlighet att kontrollera.

Johan Forssell belyser även problemet med revisionsplikten och vikten av att ha en bra balans. Syftet var att underlätta för fler att starta företag vilket är bra men medförde problem. Revisionsplikten borde vara riskbedömd för att få bort fusket och gynna de seriösa aktörerna. Sänkningen av aktiekapital har utvärderats och de positiva sidorna har inte vara så stora som önskat. Där kan man eventuellt ha olika nivåer för att inte försvåra för alla utan för vissa branscher.

Frågestund om åtgärder

Varken Pia Bergman eller Annika Stenberg tycker att lagstiftningen är särskilt skarp eller tillräcklig. I ett panelsamtal med Johan Forssell lyfter de fram de ändringar de önskar.

- Vi måste kunna lita på det myndigheter säger, säger Pia Bergman.

Allt bottnar i integritet kontra kriminalitet - men hur ska vi träffa rätt?

- Vi ska vara tuffa för de kriminella utan att försvåra för de skötsamma, understryker Johan Forssell och får medhåll från myndighetsrepresentanterna.

Samverkan som ger effekt

Samverkan är alltid efterfrågad - nu blir det ett konkret exempel på det! Linda H Staaf från Polisen är på scenen och Martin Johansson från SEB är med på länk för att beskriva denna unika samverkan mellan polisen och de fem största bankerna, SAMLIT.

- Bakgrunden är att vi har problem med allvarlig synlig brottslighet men det finns också välfärdsbrottslighet, miljöbrottslighet, cyberbrottslighet och annat som inte syns lika mycket men som är allvarliga och de ekonomiska incitamenten höga beskriver Linda H Staaf.

SAMLIT, Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force, ett samarbete som innebär att Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank och Bankföreningen regelbundet träffar polisens underrättelseenhet på Nationella operativa avdelningen, Noa, för att dela information. Grunden är penningtvättslagen, där Finanspolisen har möjlighet att ställa frågor till bankerna och att bankerna kan hämta in information och lämna vidare.

- Vi inom polisen är traditionellt mer vana vid att gå mot narkotikabrottsligheten men vi vet nu att vi måste komma åt den bakomliggande kriminaliteten, som penningtvätt, säger Linda H Staaf.

Martin Johansson förklarar att penningtvätt är oerhört svårt att hitta men genom samarbetet där de får en bakgrundsbeskrivning har bankerna lättare att titta mer fokuserat - och då blir det lättare att göra kartläggningar internt för att hitta större brottssyndikat.

- På det är sättet har vi mycket större möjlighet att rikta insatserna och få en positiv utveckling, summerar han.

Bankerna har de ekonomiska musklerna och polisen är proffsiga på underrättelser - samarbetet som var en försöksverksamhet har nu permanentats och ger effekt, berättar Linda H Staaf och Martin Johansson och beskriver såväl framgångsfaktorer som möjliga förbättrings- och utvecklingsförslag.

- Vi har fått enorma insikter och mer utväxling på de pengar som investeras, avrundar Martin Johansson.

Allra på agendan

Hur lyckades pensionsbolaget Allra plocka ut en halv miljard från sina kunder genom upplägg i Luxemburg, Malta och Dubai? Varför verkade hjärnan bakom upplägget sadla om till modebloggare och fredsmäklare på nätet? Och varför anlitade Allra en multikriminell person för "rådgivning"?

Nu får vi möta Patrick Siegbahn, grundare av Småspararguiden, som bland annat skrev mycket om Allra-affären och så här inledningsvis lovar att beskriva en smutsig historia.

Brottsplatsen är det svenska pensionssystemet.

Det finns 800 fonder att välja mellan och Allra var en av dem. David Persson Rothman och Alexander Ernstberger grundade Svensk Fondservice 2007-2009 (egentligen ett telefonförsäljningsföretag). Samtidigt fanns ett annat gäng ekonomiska rådgivare som jobbade i Norden och uppmärksammades av norska Finansinspektionen för sina metoder.

När de här två aktörerna möttes uppstod en form av "magi" - Patrick Siegbahn beskriver händelseförloppet som sedan startade. En jurist på Finansinspektionen konstaterade 2013-2014 att "det inte är olagligt att tjäna mycket pengar" - utan att förstå vad som egentligen hände.

När Konsumentombudsmannen ingrep bytte företaget namn till Allra och köpte ut en konkurrent, Prognosia och inledde bland annat ett samarbete med ett konkurrerande värdepapperbolag på Malta. Patrick beskriver en svindlande utveckling med internationella förgreningar, hotade och rädda källor och en kriminell huvudman.

Han började granska företaget, dess konstruktion och utveckling 2016. En av de första artiklarna hade rubriken "Så mjölkar pensionsgamarna i Allra (förmodligen) sina fonder på miljonbelopp". Samtidigt granskade Svd företaget, Pensionsmyndigheten reagerade snabbt och avregistrerade Allra.

I slutet av 2017 hade Patrick läst, granskat och grävt i hundratals timmar och väntar på Allras årsredovisning för 2016. Verksamheten hade fortgått och var egentligen bara ett luftslott av stulna pengar.

2018 blev han personligt angripen genom ett dataintrång, där någon gick igenom hans mejlväxling, alla sociala konton och kopierade alla hans handlingar. Under intrånget hade dock gärningsmannens dator synkroniserats med Patricks, så han kunde själv ta del av angriparens dokument och foton och avslöja identiteten för polisen.

En månad senare utsattes han för ett nytt intrång och han beskriver hur känslomässigt berörd man blir när man utsätts och någon annan får en insyn i ens liv.

- Jag är jättestolt över allt arbete men känslomässigt berörd för min familj, jag var rädd - men jag tog det i hamn, avrundar han.

Gärningsmännen åtalades och dömdes i både tings- och hovrätt men har överklagat.

Bedrägerier som en följd av den slopade revisionsplikten

Eftermiddagen inleds med ett samtal kring de bedrägerier som uppstått till följd av den slopade revisionsplikten.

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades i Sverige 2010 för att göra företagens administrativa kostnader mindre. Effekten blev dock att aktiebolag som företagsform ökade och att 80-85 procent av alla nyregistrerade aktiebolag numera väljer bort revision.

Det innebär i sin tur att den ekonomiska brottsligheten har ökat explosionsartat och att de ekonomiska brottslingarna har fått ett ypperligt verktyg. Det diskuterar bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim, Henrik Lundin från Ekobrottsmyndigheten och Sofia Bildstein-Hagberg från Svenskt Näringsliv.

- Kriminella använder företag som brottsverktyg, påminner Anders Björkenheim, en av initiativtagarna till Financial Fraud Forum och återkommande föreläsare på konferensen.

Han ger konkreta exempel för att tydliggöra problematiken medan Henrik Lundin berättar om utredningar som gjorts på EBM.

- En studie visar att cirka 45 procent av de bolag som omnämndes i ett visst antal anmälningar hade använts som brottsverktyg, cirka en tredjedel av de anmälda bolagen hade bildats för att begå brott, sade han bland annat.

I en annan studie granskades 47 bolag där målvakter registrerats i styrelsen - alla hade varit föremål för kriminell verksamhet och 44 av dem hade valt bort revisor.

Sofia Bildstein-Hagberg betonar att det är komplexa samband och att problemen inte bara handlar om den slopade revisionsplikten. Hon tycker att det behövs ökade kontroller från Bolagsverket och större informationsutbyte myndigheterna emellan. 

Anders Björkenheim avrundar med att påtala att de tre är överens om vissa saker, som att slopad revisionsplikt lett till ökad brottslighet och att målvaktsproblematiken behöver styras upp.

Momsbedrägerier för miljarder

Varje år luras EUs medlemsländer på mer än 500 miljarder kronor i gränsöverskridande momsbedrägerier. Alma Olofsdottir från Skatteverket berättar om den samverkan som sker mellan EU-länderna för att förebygga och bekämpa bedrägerierna, bland annat inom nätverket Eurofisc där Anna är Sveriges nationella sambandsperson.

- Vi vet inte riktigt hur mycket vi inom EU förlorar på momsförlusterna varje år men de uppskattades till 140 miljarder euro 2018. Momsbedrägerierna i EU uppskattas till 50 miljarder euro per år, konstaterar hon.

- Sverige ligger sedan flera år tillbaka lägst på skalan i Europa men det betyder inte att vi inte drabbas.

Alma berättar att momsbedrägerierna har blivit mer komplicerade med åren. Det blir alltmer avancerade upplägg för att försvåra upptäckt och bedrägerierna har dessutom flyttat från varor till elektroniska tjänster, om är svårare att följa.

Hon gav också exempel på varor och tjänster som används i "karusellbedrägerier". Man infiltrerar nya marknader som metaller, datakomponenter, elektronik, armeringsjärn, utsläppsrätter, medicinsk utrustning och mycket annat. Detta, säger hon, kan påverka marknaden negativt med exempelvis oärlig konkurrens. Det riskerar också att undergräva trovärdigheten på marknaden och att ärliga bolag ofrivilligt kan bli delaktiga i bedrägerierna.

Ett EU-direktiv har möjliggjort en tillfällig omvänd skattskyldighet på leveranser av vissa varor under två år, vilket nu också förlängts till 2022.

Alma Olofsdottir berättar också om EUROFISC-nätverket som bildades 2018 med 27 EU-medlemsländer, som ska verka som en multilaterial mekanism och samverkan för tidig varning mot momsbedrägerier. Nätverket har fått bättre möjligheter och bättre verktyg genom tillgång till olika data genom samarbete med bland annat Europol och genom sambandspersoner.

Det finns numera också ett it-baserat verktyg, TNA (Transactions network analysis), som ska stötta driften av EUROFISC och effektivisera samarbetet för att förebygga och förhindra momsbedrägerier.

Bankernas utmaningar 2021

Vad är bankernas största problem? Hur långt räcker de tekniska lösningarna – och i vilken mån begränsar tekniska lösningar? Gareth Williams från FICO är tillbaka på Financial Fraud Forum och ska denna gång ge oss en bild av bankernas nuvarande utmaningar. Han har arbetat mot bedrägerier i 20-talet år och har en bakgrund inom bankvärlden.

Han gör en kort tillbakablick och konstaterar att inte så mycket egentligen har hänt, fast vi gärna tror det. Tidigare var det dock manuell handpåläggning från kriminella och för utredare men i dag är det automatiserat.

FICO publicerar European Fraud Map varje år och Gareth ger nu en bild av kortbedrägerierna i Europa. Sammanfattningsvis minskade kortbedrägeriförlusterna med 62 miljoner euro 2020 medan Norge kan notera en stor ökning mellan 2019 och 2020. Han går igenom utvecklingen genom åren och berättar att Turkiet har små förluster men å andra sidan investerar mycket pengar på förebyggande åtgärder och ligger på digital framkant.

För Sveriges del ökade bedrägerierna med två procent, trots en 13-procentig ökning av e-handeln i fjol, vilket får ses som positivt.

Gareth konstaterar att kortbedrägerier fortfarande är väldigt stort men att "scams", det vill säga bluffmejl, bluffsamtal och bluff-sms etc tar alltmer mark och redan genererar långt högre förluster.

Han förklarar att alla banker drabbas när kunderna utsätts för bedrägerier och gav exempel på hur bedrägerierna kan gå till. Han hänvisade till Mark Twain som skrev: "Det är enklare att lura någon än att övertyga dem om att de har blivit lurade!" Just detta är bankernas utmaning.

- Vi måste få kunderna att vakna innan något sker, före första transaktionen, understryker han och säger att det handlar om att identifiera avvikande mönster hos kunderna genom exempelvis AI.

Fusk med pandemi-stödpaketen

Eftermiddagen fortsätter med en föreläsning av Stefan Strömberg, domare och ämbetsman, senast lagman i Stockholms tingsrätt. Han har bland annat varit rikspolischef samt vikarierande generaldirektör för Kriminalvården. Han fick tidigt regeringens uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att minska risken för brott och fusk kopplat till de ekonomiska stödpaketen. Nu berättar han om de stödpaket som funnits och om de åtgärder som har vidtagits, som exempelvis förändrade utbetalningsrutiner hos Tillväxtverket.

- Sådana här kriser kräver bra myndigheter med fungerande metoder som fungerar rättsligt och organisatoriskt, konstaterar han.

I sin rapport har han även lyft in alla de förslag som finns på förändringar för att motverka välfärdsbrott.

Granskningen har varit på en ganska hög nivå, på hur myndigheterna har närmat sig sina nya uppgifter.

- Jag vet inte hur stor brottsligheten har varit när det gäller de här stödpaketen, det är inte särskilt många åtal som väcks.  Det beror på att det är staten och myndigheter är brottsoffren.

- Det är jättesvårt att utreda de här brotten men viktigt att betala ut de här stöden, understryker han.

Stefan Strömberg säger att exempelvis Tillväxtverket och Länsstyrelsen har och hade helt olika hantering och tillvägagångssätt för korttidspermitteringar respektive hyresrabatter, som hanterade.

Förväntningarna på stöden var höga och regeringen angelägen om att pengarna skulle ut till alla som behövde dem. Vissa stöd betalades ut i förväg och andra i efterhand.

- En viktig utgångspunkt är att risken för kriminalitet måste finnas med från början, säger han.

- Man måste fundera på reglernas utformning och sättet på vilket man utför stöden, hur man kan förebygga brottslighet och åtgärda det snabbt.

Informationsutbytet mellan myndigheter är förstås viktigt.

- Om man begär pengar från det allmänna så innebär det också att man får vara beredd på att den information som staten har faktiskt tas tillvara.

- Det här handlar om statens pengar som ska betalas ut för en god sak och kräver en helhetssyn, påpekar Stefan Strömberg vidare.

Han framhåller också att det måste finnas möjlighet att ha återkrav om någon har fått pengar på falska grunder. Här finns en brist som måste rättas till, menar han.

Avslutningsvis:

- Vi kan inte bygga upp modeller för olika former av kriser utan måste ha robusta system hos våra myndigheter och det måste ske mycket bättre samordning med regeringskansliet och mellan myndigheterna inbördes. Dessutom är uppföljning väldigt viktigt, den ska man börja med samtidigt när man börjar med utvecklingen!

När cyberhoten kommer från insidan

Spionage och insiderproblematik är ämnet för Financial Fraud Forums sista föreläsning och Carolina Angelis, som har en bakgrund på FRA och MUST och som Hon tar avstamp i hotbilden mot Sverige och hotbilden mot finanssektorn där hon nämner såväl kriminella och statliga aktörer som vill påverka, orsaka skada och/eller göra ekonomisk vinning.

Metoderna är förstås teknisk inhämtning, personbaserad inhämtning och allt oftare kombinerade/hybrida hot där personer på insidan rekryteras. Vi måste ha koll på vem vi anställer, anlitar som konsult, släpper in och ger access till datasystemen.

Carolina betonar att människan är den största sårbarheten och beskriver värvningsprocessen av en agent/spion är universell och ser ut som den i princip gjorde under kalla kriget. Det sker genom:

• analys
• målsökning
• studie/kartläggning bland annat genom sociala medier - finns det några sårbarheter att nyttja?
• närmande - det första mötet ska uppfattas som spontant
• vänskap ("kultivering")
• tillvänjning
• värvning

- Jag kan försäkra er om att ni alla är intressanta på ett eller annat sätt, det kanske inte händer alla men det händer hela tiden, betonar hon och ger exempel på aktuella händelser med spionmisstänkta personer i vår närmiljö.

Motivet är pengar, ideologi, hot/utpressning, missnöje eller "ego" - eller en kombination.

Carolina Angelis avslutar Financial Fraud Forum 2021 med ett antal förslag på åtgärder (säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsarbete och personalsäkerhet) och därefter tackas dagens värd och moderator Tilde de Paula Eby av Milica Milic från Credma och Lotta Eriksson från Företagsuniversitetet.

Vi tar med oss ledorden kunskap, insikt, mod och tillit, tackar för i dag och ses igen 2022!

Foto: Liza Simonsson