Känna sig fel
2016-11-12I mer än sju år har jag varit en del av företagets koncernledning, adjungerad, men ändå en del av den. Som adjungerad hanterar jag allt praktiskt kring möten, ser till att rätt ärenden är på bordet, att vi håller tider, att rätt talare är där, skriver dagordning och protokoll. Har yttrande rätt men inte beslutande rätt. Helt ok och en möjlighet till insyn, jag vet vad som är på gång och jag vet vad som bör hanteras.
Det är, har jag förstått, mycket skiftande om executive assistants ingår i ledningsgruppen som adjungerad eller som fullvärdig medlem. Har dock alltid känt mig som fullvärdig som en hel medlem även om jag vet att själva beslutanderätten inte är mig till del. Inget jag har saknat. För en tid sedan, beslutades att vår ledningsgrupp ska genomföra en grupputveckling. Min chef var tydlig med att jag skulle vara med på denna utvecklingsresa.
Förra veckan åkte vi iväg på de två första dagarna av detta utvecklingsprogram. Mycket spännande och allt startade med att vi verkligen fick öppna oss för varandra och berätta om bakgrund, känslor, tankar och svårigheter. Dagarna fortskred och ju längre in i programmet vi kom ju mer om tillit, ledarskap och samarbete som ledare började det handla om. Då drabbades jag av en känsla av starkt utanförskap. Även om jag är mycket respekterad så behövde ledarna tala med varandra och jag hörde inte dit. Det kändes så tydligt. Kände mig helt fel i rummet och i sammanhanget. Känslan av att jag inte hade något att tillföra och en känsla av att min närvaro inte var stöttande utan mer störande. En märklig känsla.
Kan tänka mig att detta inte är helt ovanligt i vårt skrå, att man alltid befinner sig på ledningsnivå men är inte ledare utan en support till ledarna. I vissa sammanhang kanske man helt enkelt inte ska vara med. Jag åkte hem med en konstig känsla av utanförskap och det är en ovanlig känsla för mig. Nu funderar jag mycket på min roll i fortsättningen av programmet.
Att ta en stor tugga av kunskapens äpple ska man aldrig rädas men ibland är det svårt när kunskapens rum är till för en helt annan yrkesgrupp.